Lydnadstävlingar och Pus första kurs!

Oj, min kärleksförklaring till brukset har fått ett väldigt genomslag! Långt över 1000 unika läsningar igår, nästan 700 redan idag!

Jag tackar ödmjukast för alla fina ord och alla hejarop till att försöka få inlägget publicerat i någon form av hundtidning (inlägget ska skickas till SASK medlemstidning i alla fall, så jag börjar där ;) ), och känner mig RIKTIGT lycklig över att flera har hört av sig/kommenterat på olika ställen att de blev riktigt sugna på att testa på brukset efter att ha läst mitt inlägg. PRECIS den effekten jag önskade <3 !

140623,1 Upplet

Förutom brukset, så är det mycket lydnad som snurrar i huvudet nu (som jag sa igår, jag gillar VERKLIGEN lydnad också :D ). I morgon är det lydnadstävling för mig och Lyxa, vår första efter SM. Ska bli riktigt kul att komma ut och se var vi står just nu och vad vi ska lägga krutet på inför nästa veckas Rasmästerskap. Vi har vilat oss i lydnadsform (förhoppningsvis ;) ) den här veckan, det enda vi gjort sen vårt härliga lydnadspass i måndags är lite fjärr för att försöka få fram de riktigt snygga ligg-stå-sitt kombinationerna som Lyxa har, men som ibland blir fel när hon ställer sig lite långt från ligg. Vi repeterar lite till ikväll, så får vi se hur det går  i morgon :) .

Vi har ju även anmält oss till Rankingtävlingarna i Kungsör den 27-28 september. Jag tänkte redan i våras att anmäla till dem, men ändrade mig någonstans på vägen. Men nu när jag och Lyxa kom med i Spetsgruppen, så vill jag gärna ut och testa vingarna på rankingtävling igen då flera andra ur Spetsgruppen ska dit och tävla :) . Ska bli riktigt kul, och vi ska under helgen dela rum som duktiga Susanne och hennes hoffe Edda, som vann elitklassen under landskampen mot Norges Rekrutter. Ska bli riktigt kul!!

Boss håller på med sin läxa med platsliggning och snabba lägganden. Han är smart den där grabben! Med honom tror jag inte att det kommer vara momenten som tar den längsta tiden innan vi kan ge oss ut och tävla, utan det faktum att han just nu är rätt störningskänslig ;) . Just nu är vi superduktiga i vår egna trädgård, men som Mona sa på kursen i måndags: ”Synd att det går så få tävlingar i den egna trädgården” ;) ! Bara att fortsätta träna i olika miljöer tills han landar i sig själv!

Och förövrigt, nu är det bara 15 dagar tills jag hämtar Pu, och redan nu är hon anmäld till sin första kurs! Jag har anmält oss till Sikta mot Stjärnorna för nyss nämnda Mona, en kurs som beskrivs såhär:

Tävlingsmässig träning-Sikta mot stjärnorna 5 tillfällen a´3 timmar med start i Oktober
Gruppmomenten görs varje gång.
Varje ekipage har ett pass enskilt där man kan arbeta med en kedja/helhet eller med någon detalj/något moment. Här har man tillgång till kursens övriga deltagare för att få hjälp att titta, komma med synpunkter eller för kommendering eller störningsträning.
Sedan har vi gemensam genomgång av ett moment som vi arbetar med i grupper om två och två eller tre och tre. Riktar sig till dig som är i början av tävlingskarriären och behöver hjälp med både momentinlärning samt helhets/störningsträning.
Allra mest får du ut av denna kurs om du är intresserad av att engagera dig i och lära dig även av dina kurskamraters träning.

Jag tror att det kommer passa oss perfekt, det kommer bli lite träning, och mycket tid för Pu att bara vara med, ligga i bur, titta på andra som tränar, sova, tugga ben och lära sig hur man beter sig under gruppträning. Lära sig mycket om allt det där som är runt omkring den faktiska tävlingen som är så otroligt viktigt, och även leka fram lite grunder.  En superbra start på vårt kommande samarbete :) .

140826,11

Brukset; en kärleksförklaring

Redan innan jag påbörjade planerna på att köpa en brukshund, har jag haft en dragning mot och längtan till bruksvärlden. Jag tog mina första stapplande steg in i brukset runt år 1999-2000 i spåret, tillsammans med min cavalier Beatnik. Jag hade ingen aning om vad jag höll på med, men jag gick några spårkurser och det visade sig att både han och jag tyckte att det var riktigt roligt!

Det var där jag för första gången kände att detta var något helt fashinerande och jättespännande som jag ville lära mig mer om och vara en del av, och när jag skaffade Lyxa så hade jag givetvis siktet inställt på en brukskarriär för oss båda (annars hade jag inte köpt mig en bruksras), även om det var med skräckblandad förtjusning eftersom jag aldrig varit inne i den svängen innan. Men jag kan säga att jag inte har ångrat det en sekund! Jag gillar verkligen,VERKLIGEN lydnad och agility, men jag ÄLSKAR brukset!! 

1,66 km spår med Lyxa 011

Jag hör dock på vissa håll att brukset har en dålig tillväxt bland unga hundförare, att man ibland har svårt att locka in de yngre förmågorna i bruksvärlden, att man har svårt att motivera varför brukset är så fantastiskt. Så jag tänkte göra ett litet utlägg om varför jag älskar brukset, och då bruksspåret i synnerhet :) .

Det naturliga arbetet

Alla hundar är födda med en fantastisk nos, och att få använda den är oftast ren och skär lycka för våra hundar. Våra bruksraser i synnerhet är (eller i alla fall ska vara) avlade till och för arbete där de ska använda bl.a sitt luktsinne i människans tjänst (vare sig det är i skarpt läge eller på tävling) och har oftast en stark drivkraft och ett starkt intresse för att göra detta. Lyxa är allra mest tillfredsställd efter att ha gått ett spår, hon blir så härligt trött, avslappnad och nöjd när man kommer tillbaka efter skogsarbetet.

lyxaspår

 

Närheten till naturen

Bruksarbetet i sig måste – av naturliga skäl ;) – hållas utanför välklippta gräsplaner, inomhushallar och ridhusets trygga väggar.  Vi måste ta oss in i skogar, ut på ängar, över stock och sten och genom snår och sankmark. Vi behöver träna i naturen i allt från strålande solsken till värsta hällregnet, eftersom man aldrig kan förutspå hur vädret är på tävlingsdagen, och vi får uppleva alla naturens skiftningar när vi spårar under de olika årstiderna.

1,5 km spår och bad 063

Spår i Kallebäck 104

Spårning 009

spårbild

Spår i Kallebäck 036

1,66 km spår med Lyxa 017

Vi får extremt mycket luft och motion, och vi får njuta av lugnet och friden som finns ute i naturen, se alla små detaljer som man annars aldrig skulle ha sett. Vi ser det vilda naturlivet springa förbi oss och känner samhörigheten i att dela skogen med de som bor där och respektfullt kliva in i deras vardagsrum Att sitta och vänta på att ett spår ska ligga till sig, är något av det fridfullaste man kan göra.

Självständighet och samarbete

Visst måste dessa delar även finnas i t.ex agility och lydnad (självständigt slalom, leta linjer, hitta rätt pinne bland 6 likadana osv osv) men inte till den fulla grad som det behövs i brukset. Det är helt omöjligt för oss som förare att veta var spåret finns i upptagsrutan och var det sen tar vägen, det är omöjligt för oss som förare att hitta och hämta föremålen i uppletsrutan. Hunden måste själv lösa detta, hitta det för oss osynliga spåret och ta oss ända fram till målet (och även visa oss pinnarna, vilka kan vara helt omöjliga att hitta med blotta ögat) och hitta de dolda föremålen i rutan. Visst att de kan (ska) ha viss styrning av oss i t.ex uppletsrutan, men till syvende och sist är det de själva som måste hitta de där fyra föremålen i den 50 x 50 meter stora rutan.

Sen måste hunden kunna samla ihop sig och samarbeta tillsammans med sin förare i ett snyggt och prydligt lydnadsprogram, där självständigheten ska vara på ett minimum och man istället ska lyssna och följa sin förares instruktioner rappt, kvickt och glatt.

140623,2 upplet

140421,7

Alla delar måste finnas på plats

Ska man ut och tävla bruks (med bra resultat) så räcker det inte om man har en hund som är fantastisk i spåret ELLER bra på upplet ELLER en härlig lydnadshund. Du kan ha en fantastisk lydnadshund, men den får aldrig med sig alla pinnar hem från skogen. Eller en hund som på under 2 minuter plockar hem alla föremål i rutan, men den har inte tillstymmelse till vare sig fotgående eller framåtsändande.

Brukshunden måste vara bra på ”allt” för att man ska kunna slå sig in på resultatlistan, vilket innebär att hunden måste ha en allroundkunskap och en stor portion glädje i samtliga delar. Ibland har jag hört folk som muttrar argt för att det är så, för ”det är ju skogsarbetet som är det viktiga, det är ju inga lydnadshundar vi har”. Men jag tycker att det är en del av den stora charmen med brukstävlingar, att hunden måste visa upp en mångsidighet och kvalitéer i alla delarna. Svårt, men kul!

 

Detta ser jag som de grundläggande vinsterna och fördelarna med bruksarbete enbart i träning, men som den tävlingsmänniska jag är så tillkommer ju även massa underbara, svåra och spännande saker när man börjar bli ett färdigt tävlingsteam och ska ge sig ut på tävlingar tillsammans.

Elitspår Falbygden 021

Stämningen

Det är verkligen en speciell känsla att tävla bruks <3 ! Redan på morgonen är stämningen där, då klockan oftast ringer extra tidigt då det inte är ovanligt med samling runt 7 (och inte ovanligt med 2-3 timmars resväg till tävlingen ;) ). Man kliver upp, kokar en termos full med kaffe (kaffe är livsviktigt när man håller på med bruks ;) ), packar in hunden och det allra sista i bilen och åker.

Redan på väg till klubben man ska tävla på får man ofta naturupplevelser man annars inte skulle få, som dimhöljda åkrar med betande rådjur, rovfåglar som lyfter med byten i klorna, solen som går upp (och ibland månen som går ner, beroende på tid på året), den lugna trafiken klockan 5 en söndagsmorgon…. Ja redan tävlingsmorgonen är magisk :) !

Och sen när man kommer fram håller stämningen i sig. Man kanske tar en liten rastningsrunda med hunden innan samling, man hejar och hälsar god morgon till alla man träffar, luften är fylld av tävlingsnerver och jävlar anamma. Man anmäler sig till sekretariatet och småpratar lite med tävlingssekreteraren, sen slår man sig ner i klubbstugan med en kopp kaffe och en smörgås och pratar med de övriga.

Varje brukstävling jag åker på lär jag känna minst en ny person, och överallt där jag har varit och tävlat har det varit en öppen, härlig och gemytlig stämning även fast alla som är där är minst lika mycket tävlingsmänniskor och vinnarskallar som man själv är. Folk som småretas, folk som berömer, folk som applåderar och jublar och som känner med en i framgång och motgång (alla vet hur sur känslan av ett bakspår är, det behövs liksom inte förklaras ;) ). Vissa säger att det är svårt att komma in bland de brukstävlande, att de mötts av sura miner osv. Jag har aldrig märkt av detta, antingen så har jag haft en enorm tur med alla tävlingar jag varit på, eller så är det så lätt som att om man bjuder till lite, så bjuder folk tillbaka. Visst finns det surdegar och gnällmänniskor här och där, men jag känner verkligen att de är i periferin och väldigt få. Att glädjas med andra är att få glädjas extra mycket!

140420,15

 

Spänningen

Det speciella med brukset är enligt mig att man verkligen inte vet hur det gått fören dagen är slut. I agilityn kan det vara tävlingsmässigt kört redan vid första hindret och i lydnaden spelar det bara roll vad du och din hund presterar, du är inte resultatmässigt beroende av någon annan.

Men i brukset så är du både beroende av vad du och din hund presterar, och vad de andra tävlande presterar (i alla fall i elit när man börjar jaga cert). Ett snöpligt bakspår eller en tappad pinne i skogen kan vara det som förstör chanserna till SM-poäng (det händer även våra allra mest rutinerade ekipage), eller så kan du gå in och sätta ditt livs tävling men ÄNDÅ blir du utan cert. Inte för att ni var dåliga, men för att vinnaren helt enkelt var mycket bättre.

Ett citat som passar bra in på brukstävlingar är It ain’t over til’ the fat lady sings, för här räknas varje liten poäng och varje liten händelse in, ända ner till sista startande ekipage, som kan göra stora skillnader i resultatlistan.

RMbruksresultatdag1

 Från Rasmästerskapet 2013. Dag ett låg jag och Lyxa på 1:a plats efter lydnad och upplet, dag två drog vi på oss bakspår och 2 pinnar bort och trillade ner till en 6:e plats…

Svårigheten

Det är ju inte bara själva momenten som spelar stor roll under tävlingsdagen, hundens uthållighet och förmåga att få från aktivitet till vila och till aktivitet igen sätts på prov. Till skillnad från ex ett lydnadsprogram där man laddar och värmer upp en gång, går in och kör ca 15 minuter och sen är klar, så ska elitspårhunden klara

  • Upptag i 30 x 40 m ruta
  • Spåra 1,5 km och hitta 7 små och 1 stor naturpinne
  • Leta upp 4 föremål i en 50 x 50 m stor ruta
  • Gå ett lydnadsprogram
  • 5 minuter platsliggning med skott

För att klara av detta är det jätteviktigt att hunden kan vila när vila erbjuds. Att kunna slå på och av aktivitetsnivån är ofta väldigt avgörande, det är ju ett totalt slöseri med energi om hunden sitter och ex varvar upp sig i buren emellan provets delar. Pauserna mellan de olika delarna varierar ju från tävling till tävling, de kan vara allt från ett par minuter till flera timmar, så det gäller att hunden har förmågan att ”powenappa” så fort den erbjuds det. Ännu en av svårigheterna som gör brukstävlandet så himla spännande och verkligen sätter hunden på prov!

140406,10

 

Så sammanfattningsvis, jag tycker att brukset är så otroligt roligt, spännande, svårt och fantastiskt! Jag hoppas att vi fortsätter ha en tillväxt i brukset, att fler upptäcker dessa fantastiska grenar och finner tjusningen med att arbeta tillsammans med sin hund i skog och mark och blir sporrade av utmaningen att få allt att klaffa på en och samma dag på tävling. Det behövs alltid fler bruksentusiaster och fler som är villiga att ställa upp som funktionärer på tävlingar för att säkerställa att tävlingsformen kan leva vidare.

Länge leve brukset!

start_lyxa_bruksdag_2012

P.S I morgon startar SM i bruks och IPO 2014. HÄR ska du enligt tävlingens Facebooksida kunna se livesändningar från helgen om du inte har möjlighet att vara på plats!

Kursstart agilityhandling för Elin Fahlgren

Igår började vi en handlingskurs för Elin Fahlgren. Den här gången går både jag med Lyxa och Andreas med Smalis, jättekul :) ! Plus att vi hade med oss Barney och Boss också, så nu var hela familjen med på kurs ;) !

140827,1

 

Jag blev riktigt, riktigt imponerad av Barney och Boss! Under tiden som vi andra körde agility, sprang, stojade och skällde, så satt de två tysta och snälla i burarna :). Jag trodde att de skulle låta mycket mycket mer, men knappt ens ett litet pip kom ifrån någon av dem. Boss låg ner och sov under mesta delen av tiden, så himla skönt att de är så lugna och trygga i burarna även när det är stökigt runt omkring dem :)

140827,3

 

För oss som tränade gick det riktigt bra! Smalis och Andreas fick i läxa att träna mer på boxhörn, tempoväxlingar och thredles. Jag och Lyxa fick i läxa tempoväxlingar (nu när jag väl lärt mig springa så springer jag på helt fel ställen ;) ) och thredles med dubbelbyten.

 

Idag är jag löjligt stel i min otränade kropp efter att jag gav järnet hela tiden :P ! Men jag är även löjligt nöjd med min duktiga agilityhund som är så bra trots pinsamt lite agilityträning. Och Lyxa, hon var i sjunde himlen hela tiden, agility är No 1 för henne tror jag minsann ;) .

140827,2

Lydnad hela måndagskvällen

Igår började jag och Boss vår nya kurs, Mot Lydnadsklass 1 för Mona Kjernholm. Boss var lite världspolis precis när han kom ur bilen och några få minuter när kursen började (man måste ju säga till så de andra fattar vem som är boss… ;) ), sen gick han in i träningsmode och var bara så ball och glad :) !

140826,1

 

Han är extremt glad i sina belöningar, testar sig fram till hur han ska kunna få dem, kampar som en blådåre men släpper direkt på ”tack”, gör vad som helst för en köttbullebit… Riktigt bra grunder för att bli en tränings – och tävlingshund :) .

På kursen tränade vi på grunder i platsliggning och fick i uppgift att tänka igenom vilka kriterier vi hade för våra hundar (som Mona säger, kriterierna är ju olika beroende på vad hunden ska bli när den blir stor) och fick testa lite vad hundarna klarade av för dagen. Boss hade lättare för avstånd (kom ut på ca 12 m som mest) än tid, då jag slarvat lite med stadgan samtidigt som jag jobbat mycket med shaping, så han tror att när man legat en viss tid så måste det vara något annat man ska göra ;) . Bakläxa på mig där, men med ett extra ”stanna”-kommando, lite omvänt lockande och lugna ”bra” som bekräftelse så kunde han ligga stilla ca 15-20 sek (medan andra hundar tränade och kampade runt honom) innan jag valde att gå tillbaka och belöna. Ska se till att skriva upp hur långt avstånd och hur lång tid han klarar i olika miljöer och med olika grader av störningar, så man kan se hurdana framsteg man gör.

Sen tittade vi på grundkunskapen snabba lägganden, som man ju behöver i ett gäng moment (innan platsliggning, läggande under gång, fjärr osv). Fick till rätt snabba lägganden på kommando från både stå och sitt, och Boss visade förutsättningar för att kunna bli min första ”frambensfjärr”-hund :) .

 

Allt som allt var det en grym kursstart med trevliga hundar och hundägare. Jag och Boss kommer ha riktigt kul tillsammans under den här kursen, och ta oss närmre en start i lydnadsklass 1 :) .

Efter kursen åkte jag hem (med en utslagen Boss i buren ;) ), och när jag kom hem runt kl 20 så var jag fortfarande fylld av lydnadspepp, så jag bara bytte en lydnadshund mot en annan och drog till klubben en sväng :) !

140826,2

 

Efter lite uppvärmning så körde vi ett kort och koncist pass, det var nog inte mer än 30-40 minuter sammanlagt. Men resultatet blev SÅ bra!

Fjärren var peppig och fin, ligg-sitt och sitt-ligg var riktigt snärtiga och fina! Ligg-stå blev hon ibland lite lång i så när nästa skifte var stå-sitt så blev det något litet tassflytt framåt. Men med lite repetition på både att inte ställa sig så långt, och att kliva bakåt i sitt, så fick vi till det skiftet bra med.

Hopp apport var så där löjligt härligt så jag blev överlycklig! Körde det 2 gånger, 1 gång med belöning efter gripande, 1 gång med belöning efter momentet var slut. RIKTIGT bra fart både ut och in bägge gångerna, och en rak och fin ingång.

Vittring gjorde vi två stycken. Första var med pinnar i cirkel och en liten köttbullebit ute vid pinnarna. När jag skickade henne första gången så galopperade hon typ halva sträckan och bröt sen av till trav, så då bröt jag henne och tog tillbaka henne. Gjorde om momentrutinen med helt om för förare och skickade henne igen, och då galopperade hon hela vägen ut till pinnarna, sökte bra men gick över pinnen en gång och sen galopp tillbaka. Det är SÅ GÖTT när hon tar mina felningar precis så som jag vill, och gör bättre ifrån sig efter det!

Andra gången låg pinnarna på rad, och då gjorde hon momentet enligt min målbild <3 ! Galopp ut, sökte från vänster till höger, tog pinnen vid första kontakt och galopp in. Helt salig blev jag!

Zätat gjorde vi utan koner. Jag har inte tränat skiftena på länge, och det märktes med att hon fick 2 felskiften under passet. Men det gick snabbt att belöna upp ordförståelsen hos henne.

Inkallningen gjorde vi både släta och med skiften. Jag hade ställt upp koner, men var noga med att kommendera en bra bit efter konerna. På Talangtruppens senaste träningsläger fick jag det till mig att jag kommenderar lite för tidigt i förhållande till kon, och Lyxa har ibland lite för mycket tanke på konerna och kan bli lite avvaktande i sin galopp. Men igår så blev både de släta och den med skiften så himla bra!

Avslutade med lite konskick, och där var trycket extra högt trots att det var i slutet av passet, kul :) ! Några omgångar där hon fick runda kon, och sen ett ställande som blev jättesnärtigt och bra!

Kan ju säga att jag var löjligt nöjd efter detta korta superpass, och Lyxa kände sig nog bäst i världen efter alla glada jubel jag gett ifrån mig om hur satans bra hon är :D ! Jag tror inte att jag ska träna något värre mycket lydnad innan tävlingen på lördag, utan jag ska glida på känslan av gårdagens pass ;) !

140826,3

 

Kan avsluta med lite mer Pu-rapport :) ! Hon har en helt fantastisk tid hos Tina och får hänga med på äventyr! Igår var de på träff med andra Tillyhillshundar (och en corgi, bra med ännu ett möte med en annan ras :) ), och Tina berättade att valpisarna är SÅ duktiga och ligger tyst och snällt i bilen trots att de andra vuxna hundarna får gå ut och det går förbi massa människor och hundar.

Pu och brorsan får nya upplevelser varje dag, det senaste har de fått:

  • Gått i skogen
  • Åkt bil
  • Varit vid sjön
  • Gått i koppel på byvägen i sällskap med en flakmoppe och en sparkcykel
  • Kollat på grejerna som ligger nere på ängarna som är till VA arbetet
  • Träffat granne som stod och spolade med högtryckstvätt på en hästtransport
  • Letat godis bland en massa rör
  • Träffa nya hundar och människor i olika åldrar

Ett gäng nya kort på Pu, alla helt ärligt stulna av Tina:

140826,4 140826,21 140826,20 140826,19 140826,18 140826,17 140826,16 140826,15 140826,14 140826,13 140826,12 140826,8 140826,7 140826,6 140826,5

  • Från Talangtrupp till Spetsgrupp

    Trots att vi missade landskampen mot Norges lydnadsrekrutter, så fick jag idag ett glädjande besked:

    Jag och Lyxa har blivit utplockade till Spetsgruppen i lydnad :D !

    originalIMG_5540

    I beskrivningen av gruppen står det bl.a ” (Ekipage…) där vi upplever att både hund och förare har extra stora chanser att ta sig till landslaget.” 

    Fattar ni vad häftigt det är?! Att bli trodda på som ett ekipage med landslagspotential?! Jag är SÅ jävla stolt över detta!!

    Bästa Lyxa, vilka äventyr vi får vara med om <3 !

    10469699_10152505209910791_8394873631096510193_n

    Oflyt och Smalis Frövifilmer

    Igår skulle jag och Lyxa varit i Karlskoga och taggat med de andra i Talangtruppen och idag skulle vi tävlat landskamp mot Norge. Istället är jag hemma och kurerar mig…. sånt jävla oflyt… :(.

    För att inte tänka mer på det, så kommer här Andreas och Smalis genomförda lopp i Frövi förra helgen :). Vårt internet tog 3 dagar på sig att ladda upp detta, snabbt går det….. inte ;) .

     

    • 140818,11En 2:a placering i hopp1 och deras fjärde hoppinne
    • En 6:e placering i agility1 med 10 fel
    • En 12:e placering i agility1 med 10 fel

    Duktiga :) !

     

    En agilityhelg i Frövi

    I fredags lämnade vi Barney hos mamma och pappa, där han skulle få vara helompysslad ensamhund, och åkte mot Frövis agilitytävling med Smalis, Lyxa och Boss! Vädret var inte det bästa på vägen upp, men Andreas var glad ändå med sitt nyfixade agilityskägg ;) .

    140818,2

    140818,1

    140818,4

    140818,3

     

    Vi åkte till tävlingsplatsen och slängde upp tältet, och åkte sen till Nora där vi bokat en liten 8 kvm stor stuga. Jag hade vissa farhågor att den skulle vara helt förkrympt, men den var faktiskt riktigt rymlig :) .

    140818,6

    140818,5

     

    Lördagen startade rätt sent, klockan 10 var första start på de tre banorna. Agilityklass 1 var först ut, och det är ju den klassen som är den ”viktigaste” eftersom Smalis och Andreas behöver en sista uppflyttningspinne där. De gjorde ett riktigt snyggt och flytigt lopp men en lite springglad Smalis drog på sig 10 fel på bommen och gungan. I slutändan räckte det ändå till en 6:e plats och rosett, så de börjar få till rätt bra tider :) . Filmer på loppen kommer senare i veckan!

    Andra loppet var mitt och Lyxas hopp2 lopp. Det kändes skitbra, flytigt, jag var på rätt ställe och Lyxa var helt fantastiskt följsam. Allt var toppen, tills jag glömde banan och skickade henne över långhoppet en gång till ;) . Så då var det bara att skrika ”fram fram” och dra till målet och belöna duktig hund med korkad förare.

    Tredje loppet för dagen var Smalis hopp1. Där gjorde de ett RIKTIGT fint och felfritt lopp, och slog sig in på en 2:a plats och tog sin 4:e hoppklasspinne :)Duktiga pojkar, 2 nya rosetter hem till prisrummet ;) !

    140818,11

     

    Sista loppet för dagen var mitt och Lyxas agility 2. Det började med att Lyxa hoppade rätt in i första hindret, och sen vet jag inte om det ENBART var pga crappig handler och övertaggad hund, eller om hon kanske slog sig lite, men det var helt superdåligt och ostyrigt lopp och hon bara cirkulerade kring hindren och lyssnade knappt på vad jag sa. Då tog jag bara slalomen och drog in i mål. Lyxa var lika glad som vanligt och markerade inte på något sätt att hon skulle ha ont, men där och då tog jag ändå beslutet att inte starta på söndagen. Vi kör ju bara agility på skoj, och OM hon hade slagit sig och skadat sig så det hindrar vår bruks – och lydnadsträning/tävling, så hade jag aldrig förlåtit mig själv :P !

    Söndagen blev därför enbart Smalis som tävlade, och de gjorde 2 fina lopp men hade inte marginalerna på sin sida, så det blev 10 fel i agility 1 och en disk i hopp 1. Men allt som allt en GOD agilityhelg där Smalis gjorde 4 i stort sett fina lopp :) .

    140818,8

     

    Förutom själva tävlandet så var det även en vardagslydnadshelg för lille Boss ;) . Han är just nu en 8 månaders världspolis som är full med hormoner och ett hejdundrande humör, både mot andra hundar och mot mig när jag försöker hålla honom lugn och förklara att man INTE får flyga ut mot andra och gapskälla (mina händer fick ta emot ett antal klapprande tänder när han var som mest i spinn, älskade lilla trevliga unghund <3 ;) ).

    När han är mest uppskruvad försöker jag ju att hålla oss utanför det värsta hålligånget (en agilitytävling är ju ett stort hålligång överallt, men det finns ju olika grader av helvetet ;) ), jag känner att det gör mer skada än nytta att ha in en uppspeedad unghund in i ”lejonets kula” och tro att han ska kunna lugna ner sig där. Vi höll oss då i utkanter, stannade ofta och bara satt så han kunde få ”checka läget”, matade massor med köttbullar både när han var tyst och i ombetingningssyfte när han såg andra hundar han gick igång på. Jag kan lova att man är genomsvettig efter en sån promenad, även om man går i microfart och stannar många, många gånger. Ibland fungerade inte ens det, utan då fick jag bara ta och bara gå, så fick han bara hänga med. Inte det trevligaste alltid, men ofta rätt effektivt.

    Men skam den som ger sig! Med nolltolerans för drag i koppel (stanna och backa så fort kopplet sträcktes, belöning när det slaknade) ett gäng köttbullar, en rolig kampleksak, ett par ”nej” när han gick igång och stormskällde (och beröm när han tystnade) så kunde vi ta flera promenader där han inte reagerade på hundar som skällde och inte behövde ”säga till” dem, utan istället kunde både gå förbi andra hundar i ett frivilligt fotgående med fokus, och även kampa sig förbi hundar som stormskällde. Små men ändå stora framsteg :) .

    140818,13

     

    Det var även skönt att i tältet var han HELT trygg och avslappnad, och helt tyst trots att det var upphetsad agilitystämning runt omkring oss, och våra närmsta tältgrannar hade stormskällande hundar typ hela tiden. Boss skällde ett par gånger i början av lördagen, men fattade snabbt att om man var tyst och la sig ner när de andra skällde, så regnade det ner köttbullsbitar i hagen ;) .

    140818,9Och han hade en rätt skön och avslappnad stil när han sov också, verkligen helt trygg och tillfreds i sin hage tillsammans med pappa Smalis ;)

    140818,14

     

     

    Avslutar med ett gäng nya bilder på Pu! Hon har vid 9 veckors ålder lärt sig simma, har ett härligt bett/grepp (både i leksaker och i armar ;) ), börjat lära sig att gå i koppel, träffat fler nya människor och hundar, hjälper till att fodra hönsen och springer frimodigt och glatt fram till alla hon träffar. Idag ska hon vägas, uppfödar-Tina gissar på att hon ligger på ca 5 kilo. Kommer nog bli en nätt liten tjej det där :) !

    140818,12


    140818,16

    140818,17

    140818,19