Crappig tränare och Smalisbarn!

Ja, en riktigt dålig tränare var jag idag! Jag föll i den klassiska gropen där det som går dåligt överröstade det som gick bra, och det med råge. Jag blev även asförbannad (dock återhållsamt, men lika illa det) ,jätteirriterad och kunde inte släppa den dåliga känslan. Lyxa gjorde jättemycket fint, men det enda jag kände var den dåliga känslan över det som inte gick bra. Så otroligt dålig stil mot hunden.

Vad var det som gick så dåligt då? Återigen var det fart in i hoppapport, och fart in från vittring. Det var det enda, men också det enda jag kunde tänka på. Alla andra delar är bra i dessa moment, men den där dåliga farten tillbaka stör ut mig så jag inte kan fokusera eller koncentrera på NÅTT annat. Detta är utan tvekan min största störning och mitt största hinder! ALLT annat har jag lyckats filtrera bort så att det bara är ”note to self”, men just detta har jag ännu inte kunnat lära mig att sortera bort. STOR bakläxa till mig själv.

Klipp från några hopp metall, det första utförandet är så det oftast ser ut och det som stör mig SÅ:

 

Man ser hur jobbigt Lyxa tycker det är redan från början. Jag har HELT misslyckats med att ge henne den känslan jag vill i momentet utan hon känner sig pressad och tryckt. Hemskt att ha fått sin älskade hund att känna så :(.

Med den dippen vi fick idag, så kom vi tillsammans med våra kära träningskamrater fram till en sak: Vi ska ta en paus från hopp metall och vittring. Lyxa kan momenten, hon vet vad de går ut på, men vi har hållit på och jobbat och tragglat så mycket med dem så att det går troll i dem och de blir bara sämre och sämre. Så nu sätter jag totalt träningsförbud på dessa två ett par månader framåt, så tar vi upp dem igen sen efter valparna. Träningspaus har fungerat förut, så det är väl värt och testa.

Och under tiden ska jag jobba mig igenom och förbi detta mentala hinder som förstör både våra moment och ännu värre; vår relation. Jag vill verkligen inte skada den för något så trivialt som ett par galoppsteg.

Men som jag sa, det var mycket som kändes bra också! Konskicken var jättefina, vi fick till ett gäng bra ligg-sitt med nya uppsittet, rutskicken var fina, fotgåendet kändes super…

Lite klipp från det som kändes bra:

 

För att avsluta med något ännu roligare; Idag blev det konstaterat att Smalis ska bli pappa :D! Ultraljudet av hans tjej Tyra visade på ett gäng pickande hjärtan därinne!

smalbarn

Så vet ni någon som söker en trevlig, rolig dvärgschnauzer efter toppentrevliga föräldrar så kan de höra av er till Hönsetorps Kennel. Jag kan ju säga att jag är mer än lovligt sugen på att ha hem ett litet Smalbarn, men jag får väl försöka tänka rationellt… ;).

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s