Ett moget litet lydnads-minimonster

Igår hade vi bokat in 3 timmar på hundarenan tillsammans med Jonna, Zolo och EskilDet var en lite speciell träning, för det var första gången på typ ett år som minimonstret Boss fick hänga med på lydnadsträning 🙂 ! Hela 2015 var det bara agilityträning som gällde, men nu kändes det som att det kunde vara läge igen 🙂 ! Och ÅH så rätt jag hade ❤ !

160209,6

Boss har ju alltid varit en hund med mycket egna åsikter, lite lätt rabiat och med stora världspolistendenser (han heter ju inte minimonstret för intet 😉 ) . Jag var därför mentalt inställd på att få en träning med en hund som vrålade på andra, som behövde ha tummen i ögat hela tiden, som skulle vara störningskänslig för ljud och andra som tränade, som skulle sitta och vråla i buren för att det BORDE VARA HANS TUR NU…. men INTE NÅTT av det inträffade 😀 !

Boss var en total dröm! Har man inte haft en reaktiv hund så förstår man nog inte den fullständiga lyckan i att ha en hund som sitter helt knäpptyst i buren trots att andra tränar/skäller/kampbelönas (även när jag tränade Lyxa!), en hund som på slakt koppel går förbi andra hundar som tränar utan att göra utfall, går upp och ner i det trånga trapphuset på slakt koppel, en hund som inte bryr sig att hundar i andra lokalen går kurs och skäller… och allt detta fina hela tiden med en tokviftande svans och en inställning som bara skriker glädje och viljan att jobba med mig ❤ ! Världens bästa minimonster-Boss har blivit mer vuxen och mogen!

160209,7

Och som grädde på moset gjorde han asfina lydnadspass trots att han inte tränat lydnad på typ ett år 🙂 ! Sån himla skön inställning till arbete, bara försöker om och om och om igen och tycker det är så KUL! Nu känns det som att mina lydnadstävlingsdrömmar som jag alltid haft med honom tog STORA kliv framåt 🙂 ! Nu ska vi börja träna inför den nya Startklassen som kommer 2017 😀 !

 

Lyxa fick köra både länk och detaljträning. Vi jobbade bl.a med överträning/störningsträning av dirigeringsapportering (konstigt utlagda apporter, stående apporter), rutan (apporter utlagda på sträckan) och fjärren.

 

Hon går verkligen igång på det här med störnings/överträning, gör hon fel så blir hon mer och mer taggad att göra rätt, och när hon gör rätt och får massa beröm för det så blir hon SÅ glad!! Efter tävlingen på söndag ska vi lägga upp många mer såna här pass, där hon ska behöva klura lite extra för att lösa uppgiften 🙂 .

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s